Jag är en kille som går i 8:an och för några veckor sedan fick min klass åka till Polen. Vi har pratat om 2:a världskriget och vad som hände med judarna i Auschwitz. I vår skola brukar åttorna få göra en sådan resa och jag var lite nervös inför den resan. Jag hade sett film om koncentrationslägret i skolan och den var hemsk och nu skulle vi få se det i verkligheten. Vi tog en buss från hotellet till Auschwitz. Vi hade en svensk guide med oss och det tyckte jag var bra. Vi stannade framför lägret och gick in genom porten med skylten ”Arbeit macht frei” som betyder ungefär att ”arbete befriar”. Vi börjar besöket med att guiden visar oss runt i koncentrationslägret som kallades Auschwitz I. Jag kände mig illa till mods när jag såg allt. Guiden sade att nu skulle vi fortsätta till ett stort område där förintelsen ägde rum. Det kallades Auschwitz II Birkenau. Vi kommer in till det område genom huvudporten och där fanns ett järnvägsspår. Det var här som tågen rullade in och det var här som tyskarna bestämde vilka som skulle gå till gaskamrarna och vilka som skulle klara sig. Vi fick gå in i en gaskammare. En del av mina klasskompisar klarade inte av det och många grät. Jag gick in, men kom snabbt ut igen. Fy vad otäckt det var och det var för att man visste vad som hänt därinne. Efter en mycket påfrestande dag åkte vi tillbaka till Krakow och träffades på hotellet för att äta lite mat. Vi pratade om det vi sett och upplevt och sedan gick vi och lade oss. Jag somnade direkt. Dagen efter fick vi se lite av staden. Vi gick till Rynek Glówny som är ett stort torg. Här shoppade jag lite och vi åt god mat. Det fanns ett stort centrum med över 200 butiker som hade allt.  Resan avslutades med att besök på chokladfabriken Krakówska Manufaktura Czekolady. Wow! Det var så häftigt att se hur det gjorde choklad och vilka figurer de gjorde. Vi fick köpa med oss lite, men jag åt upp allt innan jag kom hem. Det gjorde alla i klassen förresten. Så god choklad kan man ju inte låta bli. Dagen efter var det dags att resa hem igen och jag ska aldrig glömma den här resan. Den har satt sina spår för alltid.